Feb. 23, 2013

Detta har varit en halvtung vecka faktiskt. Hugo har varit sjuk för första gången i sitt liv och vi har förlorat budgivningen på ett hus vi verkligen ville ha.
Nåväl, nya tag och blickar framåt. Hugo är fortfarande sjuk, men vi kan iaf umgås med en av hans (och mina) kompisar eftersom han har råkat ut för samma sjukdom. Två mammor som är trötta på att vara hemma med sjuka barn har iaf resulterat i ca 2timmars promenad om dagen. Alltid något positivt

Nu vill jag ha vår, hitta ett nytt hus vi vill ha och komma över min framtidsångest och leva i nuet. Så får det bli helt enkelt.

Livskris deluxe

Jag har de senaste åren varit väldigt på det klara med vart jag är på väg och vad mina mål är. Nu har allting bara kastats omkull i mitt huvud och jag vet varken ut eller in. Det känns jättejobbigt!
Jag vill börja plugga, göra något av mitt liv. Men nu vet jag inte ens vad jag vill plugga eller hur jag vill rangordna mina val. Jag har varit så stensäker hela tiden på att det är veterinär jag vill bli i första hand. Nu vet jag inte ens om jag kanske ska söka något annat före? Min hjärna sprängs verkligen snart och jag håller på att få en total meltdown känns det som.
 
Vem är jag och vad vill jag bli? Jag vet varken ut eller in längre.
 

Update

Haft det bra på sistone. Hugo är nu 10 månader, och det är full rulle. Blir en del öppna förskolan. Förra veckan var vi dessutom hemma hos Hugos kompis Cornelia och lekte, samt åt på restaurang, Mississippi Inn, för att fira Hugos farbrors födelsedag. Hugo skötte sig exemplariskt och vi hade jättetrevligt.

I övrigt är jag sjukt trött just nu. Verkligen inte kul. Särskilt inte i kombination med en son som har börjat vakna vid 06 på mornarna. Får jag bli pigg nu, snälla?